lördagsmusik

Publicerad 08.10.2011 kl. 21:42

gräddhyllan

Det är skamligt länge sen jag gjorde något väsen av mig på den här sidan. Men nu är jag tillbaka, förhoppningsvis lite aktivare än under sommaren.

Ett nytt läsår har börjat och livet rullar på. Allt färre förvirrade ettor syns i korridorerna här på skolan för varje dag som går. Jag och M har det bra i vår lägenhet på skolans internat. Här har vi varsitt rum, ett eget litet kök, en egen trappuppgång och så vidare. Vi kallar vårt "kollektiv" för Gräddhyllan, eftersom vi är lite kaxigare i år och inte minst för att vi faktiskt har hela övervåningen i den här delen av internatet.

Nu ska jag kila iväg och fila på Kabalevsky så det här får räcka som livstecken för den här gången. På återseende!
Publicerad 30.08.2011 kl. 10:24

onsdag



Idag har vi som inte var ute på sökningsturné spelat upp våra kvartett- och kvintettprojekt för resten av klassen. Om någon undrar så är det jag som är i mitten på bilden.

Efter ett sådant stressmoment som uppspel passade det utmärkt att sitta på trappan i solen i minst en och en halv timme. Och sedan sova lite i ett övningsrum.

I kväll var det vernissage i omklädningsrummen. En hel del spännande installationer fanns att beskåda. Det fanns gott om salta pinnar också.
Publicerad 06.04.2011 kl. 23:17

klädgömmor

Jag har ett svart, långt linne som jag har använt en del på senaste tiden. I söndags tvättade jag och efter det försvann mitt linne. Jag var alldeles säker på att jag inte tvättat det, men kunde inte för mitt liv förstå var jag lagt det. Mitt rum är inte tillräckligt stort för att saker bara ska kunna försvinna helt spårlöst. Det var inte på stolen, inte i garderoben, inte på hyllan, inte i någon annan klädhög, inte i någon väska, inte under stolen.....

I morse tittade jag under sängen. Naturligtvis, att jag inte kom på det tidigare. Klart att linnen ligger under sängen och skräpar.

Suck.
Publicerad 31.03.2011 kl. 08:49

utdrag ur en övningsdagbok



Tung helg.
Publicerad 29.03.2011 kl. 10:05

tisdagsutflykt

I tisdags var jag, Maja, Sven, Josefin, Kristina och Jacob på utflykt till Arbrå för att hälsa på hemma hos Fröken i hennes sagohus.



Vi promenerade till en backe i närheten och åkte på snömadrasser. Det var plusgrader och solen sken från klar himmel, så vinterjacka och ylletröja blev väldigt varmt efter ett par gånger upp och ner för backen.





Vinnarskallen kröp fram ur någon vrå hos oss och det yttrade sig som race nerför backen och snökrig som pågick från det att vi gick från Frökens hus tills vi kom tillbaka. Blöta vantar såväl som skor och utebyxor trängdes sedan i hallen när vi gick in för att äta lunch. Fröken hade lagat tomatsoppa åt oss. När vi ätit klart spelade vi Trivial Pursuit tills det var dags att åka hem igen. Efter den utflykten var hela kroppen alldeles matt och dagen efter gjorde den sig påmind i form av träningsvärk.
Publicerad 28.03.2011 kl. 00:09

vid närmare eftertanke

I morgon är kanske en bättre dag för en perfekt dag.
Publicerad 21.03.2011 kl. 23:54

en perfekt dag

frkncngz.com

Lyssna på Hanneke Cassel – Disconnect/ Waiting For The Dawn

I morse luktade luften som sommar när det har regnat. Månne detta inte ska bli en väldigt bra dag.
Publicerad 21.03.2011 kl. 10:06

tillbaka i sadeln

En morgon på sportlovet vaknade jag ur en fantastisk dröm där jag red och klappade fina hästar. Hela den förmiddagen sökte jag på hästresor i Italien, Irland, Frankrike... Sen fick jag höra av en kompis från Bollnäs att det finns en ridskola på andra sidan sjukhuset. Jag slängde i genast iväg ett mail dit och fick svar samma dag.

Jag har precis kommit hem från min första ridlektion på 10 månader. Det var så länge sedan jag red senast, föll av, bröt nyckelbenet. Det kändes helt underbart att vara tillbaka i stallet igen, även om det tog ett tag att ta sig dit eftersom jag råkade cykla runt halva Bollnäs innan jag hittade rätt vägar i mörkret...

Stallet var något större än det jag varit van med hemma på Åland. Typ dubbelt så stort. Och så hade de två ridbanor också. Jag hittade en lista där det stod mitt namn och "Totte" bredvid. Jag hittade en box med samma namn på en skylt och där inne stod en brun krabat med snälla ögon och kikade nyfiket på mig. Totte är brun och ganska hög, han är trots allt ett svenskt halvblod. Jag fixade honom klar, med lite hjälp att hitta sadlar och träns och sånt, och sen gick vi och de andra som skulle på lektion ut till ridhuset.

Jag har funderat mycket på hur det skulle kännas att stå bredvid en häst igen och sätta foten i stigbygeln för att hoppa upp i sadeln. Eftersom jag inte ens varit i närheten av en häst sedan att jag bröt nyckelbenet så kunde jag omöjligt veta säkert om jag var rädd eller inte. Men det var jag inte. Inte alls. Fingrarna fixade med stigläder och tyglar som om de aldrig gjort något annat och jag slängde mig upp i sadeln utan konstigheter.


weheartit.com

Totte var snäll, men väldigt mycket häst att hålla reda på. Han hade stor trav och ville helst inte sakta ner om jag inte insisterade. Galoppen var sagolik. Ridhuset kändes en aning för litet för Tottes galopp, men efter lite om och med så lyckades jag hitta en lite lugnare sida hos honom vi bytte passande ord från "flög fram" till "flöt fram".

När lektionen var slut var jag likaså. En kvinna tog över Tottes tyglar, han fick gå en lektion till. Jag gav honom en tack-för-idag-klapp på halsen och försökte förmå benen att röra sig i rätt riktning. Efter ett par ord med ridläraren och en mandarin, cyklade jag tillbaka till skolan, den korta vägen den här gången.

Benen var, och är, en aning matta och det finns en rätt så överhängande risk för träningsvärk i morgon. Det är ett pris jag är mer än villig att betala. Jag längtar redan till nästa vecka! Oja, det blir en nästa vecka, till och med i plural, veckor. Jag förstår inte hur jag ska klara mig utan hästar. En gång frälst, fast. Underbara djur.


weheartit.com
Publicerad 17.03.2011 kl. 23:54

mitt lov i siffror

I morgon bitti reser jag tillbaka till Hälsinglands skogar igen. Först ska mamma och jag shoppa lite i Stockholm, innan tåget går norrut för mig och bussen hemåt för mamma. Det har varit oerhört skönt att vara hemma. Det här lovet har jag:

- lyssnat på Nordics skiva ca 7 gånger (varje morgon).
- ätit ca 5,5 fastlagsbullar.
- lagat våfflor 3 gånger.
- varit i stan en gång.
- tagit sovmorgon 6 gånger.
- ätit 1 liter bananjogurt.
- loggat in på Facebook sjuttioelva gånger.
- längtat utomlands minst lika många gånger.

Nu ska jag fortsätta packa om jag ska bli klar i natt i alla fall.
Publicerad 11.03.2011 kl. 23:27

nybakta fastlagsbullar

Idag har jag bakat fastlagsbullar. Det blev så himla gott, tusen gånger bättre än de man köper i affären (som vi alltid gör) om jag får säga det själv. Jag provade att lägga blåbär i i grädden när jag vispade, inspiration fick jag av en bild jag sett i Ica-kuriren, och det visade sig vara en riktig hit. Rekommenderas!

Publicerad 07.03.2011 kl. 22:05

veckorapport och hemlängtan

Idag tänker jag inte göra många knop. Jag har tagit sportlov. Jag hade fiollektion före lunch, senare ska jag försöka genomlida 20 minuter pianolektion och i morgon ska jag ha folkmusiklektion och sen lira lite viola (!) på kvartettlektionen. I övrigt så ger jag upp nu. Jag vill hem. Omedelbums.

Hela helgen var det SHOF-konserter. I Edsbyn i fredags, Söderhamn i lördags i Bollnäs i söndags. Åh vad kul det var, jag gillar verkligen att sitta i orkestrar, även om det stundtals känns hopplöst när man inte hör sig själv och märkligt nog ingen annan heller och allt blir en enda kakafoni. Konsertmästaren tappar fokus och stråkarna går kors och tvärs och man försöker febrilt förstå vad han håller på med och göra likadant, för man får inte sticka ut när man sitter i orkester. Violasektionen stirrar förbryllat ner i sina noter och kontrabasarna hittar inte upptakten. Slagverkarna fattar inte rytmen och blåset vet inte var vi är och ska de spela här eller låta bli? Hornen har glömt sordinerna hemma idag och fegtutar där bak någonstans. Fint. Mirakulöst nog verkar det alltid bli bra i slutändan. Konserterna gick bra, framför allt den i Bollnäs, på hemmaplan. Dirigenten var glad och vi var nöjda och kakorna och godiset vi bunkrat upp med inför helgen var slut.


Såhär ser det ut på torsdagskvällar när folkiseleverna ska på SHOF. Jag är den enda som syns, med min lilla fiollåda på ryggen. Jag avundas inte kontrabasister eller cellister.

I måndags spelade vi innebandy igen. Det var helt galet, precis som väntat. Jag har en massa blåmärken på benen också, inte heller det särskilt oväntat. En kille tappade sin klubba och på något märkligt vis lyckades jag sparka den mellan smalbenen säkert fyra, fem gånger innan jag kunde stanna och klubban falla på golvet. Aj? Aj. Sen så trasslade jag och en annan ihop våra ben också, vilket slutade med att vi båda låg på golvet och skrattade. Så går det till i Bollnäs.

I går hade jag min violapremiär. Jag ska spela i viola i en kvartett i några veckor, tills sökningarna till musikhögskolorna är klara och folk kommer tillbaka hit. Jag har provat spela viola förut, men bara folkmusik, nu ska jag spela efter noter. Det är inte det lättaste, en helt annan klav och andra strängar än på en fiol. när vi övade igår så var jag hela tiden tvungen att tänka så det knakade för att rätt finger skulle sitta på rätt sträng ungefär vid rätt tid. Sven kom förbi och skrattade lite åt mitt ansträngda ansiktsuttryck, men det gick trots allt förvånansvärt bra. Det jobbigaste är att violan är så mycket större än en fiol, och därmed tyngre, så vid slutet av repet satt jag i skräddarställning på stolen och vilade armbågen mot knät när jag spelade. Alla sätt är bra...?

I går kväll tittade vi på Pulp Fiction i köket, hoptryckta i den lilla soffan med täcken och kuddar. Jag är nog den som sett minst film på hela skolan, så nästan varje film är ny för mig. Listan på alla filmer jag måste se börjar bli väldigt lång. Pulp Fiction - check!

På fredag åker jag hem, har jag tänkt. Jag har inte bokat än, hoppas på att det kommer finnas sistaminutenbiljetter till rimliga priser. Just nu är det hiskeligt dyrt. Jag vill hem och strosa på isen, åka skridskor och skidor. Söka sommarjobb kanske och sticka handledsvärmare om jag orkar. Ååh, och gosa med katten! Saknar!
Publicerad 02.03.2011 kl. 15:56

90-talsfest

Ikväll var det 90-talsfest här på skolan. Det var radiolinjen som stod för kalaset. Från början var inte jag och Malin så peppade, jag har konserter med SHOF hela helgen och många är bortresta. Men det är något med temafester, de går inte att låta bli när man får klä ut sig. Malin, Martin, Anton och jag fixade och trixade tills ingen var sig lik längre.

Malin hittade en kamouflagemönstrad topp som var lite för liten samt en svart, smal kjol. Hög hästsvans och två hårtestar i ansiktet så var hon klar. På Anton fixade vi tvättäkta spikes, som den blonda killen i Aqua hade. Vi plattade Martins absurt lockiga fluff, det tog ett tag. Jag plattade också håret och kämpade fram en mittbena. Jag körde fullt ut på sportyspice-looken med sporttopp, Antons huvtröja och Martins (pappas) stora, röda mjukisbrallor, som jag drog i ett skosnöre i midjan på för att över huvudtaget få att hållas på. Av Malin lånade jag dessutom ett halsband med svarta pärlor i mönster, ett sånt halsband som bokstavligen sitter runt halsen.



Vi lyssnade på gamla godingar som S Club 7, Spice Girls, Vengaboys... Själva festen var i Markan och vi gick dit och gjorde lite 90-talsmoves. På dansgolvet kunde man se magtröjor, mittbenor och gympadojor. Till och med Dr Bombay var där. Efter att ha dansat ett tag kände Malin och jag oss trots allt klara med 90-talet och gick till köket och åt vaniljkesella med fukt och bär istället.
Publicerad 27.02.2011 kl. 02:34

sjukhusvisit

Vem kom på den briljanta idén att smaksätta en hostmedicin med blodapelsinessens och pepparmintessens? Det smakar med andra ord som att dricka apelsinjuice efter att ha borstat tänderna.

I förrgår tog jag tag i min förkylning som är inne på vecka 11 (...) och ringde hälsovårdscentralen här i Bollnäs. Efter att ha lyssnat på en lång ramsa bandinspelat svar, fått 6 alternativ för att komma vidare, tryckt fel, svarat att jag inte vill svara på en kundundersökning, fått prata med en kvinna som sa att jag skulle ringa på nytt och trycka en annan siffra av alternativen och lyssnat på allt från början kom jag slutligen fram till rätt ställe och kvinnan där lyssnade på mina problem (efter att med mycket om och men fått koll på alla mina personuppgifter och fått min gatuadress bokstaverad för sig) och slutligen bad mig ringa i morgon för att alla dagens läkartider var slut.

Igår ringde jag igen (hela ramsan från början) och fick en läkartid. Läkaren var en söt farbror vid namn Åke som tittade på mig med en rynka mellan ögonbrynen. Jag fick en pinne på tungan och sa "Aaaaaaa" och jag hostade när han lyssnade på min rygg med stetoskop och jag fick till och med ett pick i fingret. Det kändes som att jag var sju igen och satt hos läkaren med mamma!

Det visade sig att jag inte hade något farligare än en väldigt seg förkylning (eller luftvägskatarr om man ville sätta ett fint ord på det) och Åke skrev ut både hostmedicin och näsdroppar åt mig. Hostmedicinen smakar som sagt apa, men och andra sidan kanske den hjälper. Jag har redan druckit fyra flaskor med lakritssmakande hostmedicin och de tycks inte ha gjort så stor verkan.

Med lite tur blir även jag frisk i år.
Publicerad 24.02.2011 kl. 10:10

tystnaden

Här är alldeles tyst.

Märkligt.

Jag hade nästan glömt hur det kändes när det är helt tyst. Det är inte ofta det blir det när man går en musiklinje och bor på ett internat... Men nu är det faktiskt helt dött. Mina grannar är på jazzjam eller övar. Grabben under mig vet jag inte vad pysslar med, men inte lyssnar han på musik i alla fall. När han gör det kan jag nästan höra sångtexten, så hög volym brukar han ha.

Jag lyssnar inte heller på musik, för en gångs skull. Skönt. Jag har precis avslutat dagens övning, så jag känner mig helt tom i huvudet. Jag är på slutrakan med Mozart-stycket och idag satt jag och övade alla sextondelsfigurer i sjuttioelva olika tempon. Plötsligt insåg jag att jag hade nött samma två takter av sextondelar i en halvtimme utan paus. Hoppsan. Man får väl hoppas att de sitter nu då.

Livet rullar på här i Bollnäs. Jag övar och repar och har mig hela dagarna. Äter en massa (!) mat. Idag var det extrema mängder sallad på min tallrik när jag kom till bordet. Men när de har sallad med tomat och gurka och majs och morötter och ananas OCH ärter. Då blir det inte mycket rum kvar att lägga stekt fisk och potatis på.

Nu kom det folk hit mitt i allt. Det torde bli häng i die küche. Trevlig kväll!
Publicerad 02.02.2011 kl. 23:16

Foto: Nayab Ikram Jag heter Zaida. Jag älskar musik och min katt och så tycker jag om att fotografera och att stanna uppe hela nätterna med mina vänner. Just nu går jag musiklinjen på Bollnäs folkhögskola i Sverige och spelar mestadels klassiskt på min lilla fiol. © Bilder är mina egna, om inget annat nämns. Vill du låna en bild? Fråga snällt och se till att länka.

Senaste kommentarer

20.12, 13:35bollnäs folkhögskola av Moa
01.04, 01:22utdrag ur en övningsdagbok av Ida
31.03, 01:40utdrag ur en övningsdagbok av Ida
31.03, 01:39utdrag ur en övningsdagbok av Ida
30.03, 23:37tisdagsutflykt av debutsky.wordpress.com